Hur gör ni med er ekonomi i ert förhållande/äktenskap

Ja eller bodelning, då kvittar ju delad tillgång :slightly_smiling_face:

1 gillning

Intressant tråd!

Jag och min fru har 3 barn ihop. Alla pengar in på samma konto alla pengar ut från samma konto. Större inköp diskuterar vi. Jag tjänar 25,000 mer än min fru. Har aldrig brytt mig. Mina pengar är våra pengar och hennes pengar är hennes pengar :joy:

Tror faktiskt vi har kört så sedan den dagen vi blev tillsammans. Kan inte minnas att vi någonsin har diskuterat vem som betalar vad.

Hon har studerat under några år och sedan arbetat 50% så hon har tjänat väldigt mycket mindre än mig men det spelar ingen roll tycker jag. Hade det varit åt andra hållet hade hon inte brytt sig heller.

Även om jag tjänar mycket mer än henne så måste jag självklart diskutera större inköp med henne och ibland säger hon nej. Då är det så, vi har ju gemensam ekonomi.

Ingen av oss är jättebra på att spara, men jag har hand om allt sånt, aktiekonton osv. Dom står ju på mig, men hon är trygg med det :slight_smile: Jag har också hand om alla räkningar och sånna grejer och hon handlar :slight_smile:

Någon skrev om PPM här uppe.

Jag har fört över alla framtida PPM-utbetalningar till min fru. Man kan ju aldrig veta om man är gifta om 25 år men eftersom hon har tagit all föräldraledighet å så med tre barn tycker jag det känns fair. Jag klarar mig ändå och har en tillväxt på PPM på ca 13% år i snitt så det blir pengar där ändå. Om vi är gifta om 25 så har det iaf varit ett bra sätt att skatteplanera :slight_smile:

5 gillningar

Självklart med gemensam ekonomi tycker jag. Mina pengar är min frus pengar och vise versa. Min fru är arbetslös så just nu är det min lön som betalar allt men en annan gång kanske det är tvärtom. Jag ser oss som en enhet.

Större inköp diskuteras såklart.

Det enda möjliga problemet är att det är svårt att köpa presenter till varandra utan att den andra ser var den kommer ifrån…

3 gillningar

Intressant om när kvinnor börjar tjäna mer än sin man.

Vi slår ihop min lön och sambons lön. Delar på två så för jag över mellanskillnaden. (14000 brutto skillnad).
Vi har ett gemensamt konto vi lägger in pengar på vid behov (lån, amortering, bil, gemensamma inköp).
Vi började med detta när sambon var föräldraledig för tre år sedan (jag hade precis bytt jobb och gått upp rätt ordentligt i lön)

Resterande del får vi göra var vi vill med.

1 gillning

Har ni något gemensamt sparade? Eller sköter var och en sitt eget sparande?

Vi kör med delad ekonomi med enskilda konton och gemensamma sparkonton.
Jag betalar boendekostnaderna och mer av månadsräkningar eftersom jag tjänar mer. Inför större inköp så pratar vi alltid ihop oss så att vi bägge är med på banan.

Vi har egna sparanden. Jag mest på börsen, hon mest på sparkonto (även om jag fått henne att några procent på börsen)
Sedan ett barnspar där barnbidraget går in på ett ISK och placeras varje månad.

Min sambo har ingen kärlek för dyra väskor eller hutlöst dyra kläder eller skor. Annars hade jag kanske velat styra mer :sweat_smile:

1 gillning

Vi har gemensamma sparkonton som båda kommer åt. Typ för boende, bilutgifter, semester, alllmän buffert. Sedan så sätter vi in pengar på ett gemensamt ICA-kort för mat som bägge kommer åt.

1 gillning

Ok ok, vi sparar tillsammans lika mycket varje månad i fonder och aktier. Jag sköter det, men min fru tittar till då och då.

Om vi skulle skiljas, tänker jag att vi bara delar på det.

1 gillning

Delad ekonomi. Gemensamma utgifter delas procentuellt efter vad vi tjänar. Separat sparande. Lyckats få frun att spara i fonder. Jag sparat åt dottern sedan hon föddes. Frun och jag är nöjd med våran lösning.

1 gillning

Pengarna kommer in på våra lönekonton, automatisk överföring till ett resekonto (samma summa för båda). Vi har ett gemensamt sparkonto dit vi flyttar vad vi tycker är lämpligt den månaden.

Det som blir kvar på lönekontona använder vi till grejer vi vill köpa och allmänt dagliga inköp så som mat etc.

Då jag tjänar 5ggr mer än min fru så betalar jag alla löpande utgifter.

Har funkat fint för oss i 17 år så vi kör vidare så. :slight_smile:
Vi har fullmakt till varandra på samma bank så man får en bra överblick hur det ser ut.

2 gillningar

Så här har det grundläggande sett ut för mig:

Utan barn
Separata konton. Delar på alla utgifter 50/50.

Med barn
Alla inkomster in på ett konto där allt gemensamt betalas. Det som är kvar delas 50/50 och läggs på ett eget “nöjeskonto”.

1 gillning

“Delad” ekonomi, det vill säga följande: Jag betalar alla räkningar och handlar det mesta av maten. Min fru shoppar för sin lön… I ärlighetens namn så betalar hon även kläder till dottern (och inte minst till sig själv).
Happy wife, happy life.

1 gillning

De där måste vara korkat att göra.
Om man skiljer sig då? Nej tack, måste vara en kass investering.

När min fru var mammaledig betalade jag allt och försörjde m.m. De va mitt "lass" under den tiden. När jag va pappaledig va de jag som betalade med hehe.
Vabbande är är de oftast jag då jag kan ta komp / flex.

Att jag tjänar mer (mycket mer) ska inte vara negativt för mig. Jag har investerat i mig själv med utbildningar m.m.
Jag respekterar att alla inte vill det men då får dom allt ta och acceptera sin lön med.

Har även finansierat hennes studier såklart då hon slipper ta studielån vilket hon inte skulle slippa om jag inte fanns så att säga.

Så nog har man finansierat delar allt :stuck_out_tongue:

Ge och ta :wink:

Men min pension ger jag inte bort innan jag går i pension :stuck_out_tongue:

”Korkat” var inte särskilt trevligt av dig. Vad spelar det för roll om man skiljer sig när ens partner gått ner i arbetstid och därmed minskat sin inkomst och framtida pension för att ta hand om hushållet och barnen?

Jag sätter inga värderingar eller har åsikter kring hur man fördelar sin ekonomi. Men man har försörjningsplikt gentemot sin partner och ska ekonomiskt bidra till varandra behov. Det ska också ske enligt ens ekonomiska förmåga.

Utöver det tycker jag det @Zop delat lät både smart och rättvist!

3 gillningar

Korkat va fel ord, förlåt.

Det jag menar är att samtliga parter oftast om man drar ut allt lika mycket.

Att ge bort framtida tillgångar är något som säkerligen 90% lär ångra.

1 gillning

Det är mycket jag vill säga om detta. Men vill inte låta för arg och bitter.
Man ska kunna lita på sin partner. Kan bara ge rådet att ha ändå ett öga på vad som händer och kollaupp saker.

1 gillning

Tror det är lite enklare om man är yngre, bara har gemensamma barn. Köper sin första bostad tillsammans osv.
Problem kan uppstå när man är en bit in i livet, särkullbarn, kanske flera, fastigheter, sparande, skulder och allehanda bagage som kan sätta ekonomi på sin spets.

Men då litar du ju inte på din partner eftersom du håller koll?
Då är det bättre att slippa den huvudvärken och lösa det på annat sätt så man slipper hålla koll och spionera på sin partner.