Jag fick ett förslag av mina släktingar att jag skulle skriva på nätet att jag kunde rädda raderade usb-minnen och minneskort t.e.x. men jag vill inte att folk kommer hem till mej . Jag vill inte ens jobba alla dagar i veckan heller. Jag vill ha en en lokal dit folk kommer iså fall... Men jag tipsar gärna andra hur de ska göra. Ett bra program för att få tillbaka raderade filer är recuva eller recoverit åtminstone när det gäller windows.
/Maria
Hade nog inte velat ha hem folk heller.
Dock måste jag jobba, eller det måste väl dom flesta av oss.
Intune är väl bara en administrationsprogramvara, tror jag har den på min lur
Jag är känd hos IT, så då kan man skoja lite.
Jo, du har rätt. Jag hade det till och med på min telefon ![]()
Tråkiga f.d. arbetsgivare du haft. Hoppas det är bättre nu!
Haft flera tråkiga arbetsgivare tyvärr, inte haft bästa cheferna heller och det sätter ju sina spår.
Ett av uppdragen jag hade förstörde mig totalt och min uppfattning av andra människor, tog många år att bygga upp mig igen, inte helt hundra än…. Har alla tentaklerna ute som man säger.
Men nuvarande arbetsplatsen har en bra miljö, ingen skillnad på om du är tjej eller kille (förutom användarna som kan ha åsikter) och chefen är kanon!
Från att ha varit rädd för att prata ensam med chefer så är jag helt omvänd.
Alltid roligt att förhandla sin lön själv. Jag jobbade på SAAB i Norrköping i mitten på 80-talet och var sist anställd i verkstaden men med högst lön. Jag var inte med i facket (vilket inte gillades) utan förhandlade bättre själv. Jag var den enda mekanikern med fast timlön då jag vägrade jobba på ackord. Jag sa att jag ville göra ett bra jobb utan att behöva fuska för att tjäna pengar, ägaren köpte detta och gav mig vad jag bad om. Han blev inte överlycklig när jag köpte min firma och sa upp mig. Så första året som egen företagare jobbade jag en timme om dagen på mitt gamla jobb och fakturerade tiden. Det passade mig bra att jobba 07:00-08:00 då bildelsbutikerna ändå inte öppnade förrän 08:00 så jag kom inte åt delar tidigare. Men sen insåg jag att jag tjänade bättre när jag jobbade åt mig själv. Men det var ju bra att ha en lite fast inkomst när man startade något i egen regi.
Med det yrket jag har så går det inte att få en bra lön. Ingen vill betala för grafisk design. De flesta tycker att det kan väl vem som helst klara av.
När jag pluggade 3D grafik på högskolan fick vi till oss att det inte fanns så mycket jobb (var när det började komma upp typ) men att man kunde få rätt välbetalt.
Dock kände jag inte alls för att i slutändan lägga all den tiden som behövdes för att jobba med det. Ständigt behöva sitta hemma och så efter jobbet.
Grafiker var däremot ett drömjobb och jag lyckades nästan få det på Inet.
Blev dock överkörd av en person som hade 10 års erfarenhet. Vet inte varför dom ens hade med mig så länge i processen om det var det som avgjorde.
Efter det var jag redigt bitter på Inet haha.
Du får flytta till Stockholm, här kastar de pengar på folk med ditt yrke ![]()
Fick faktiskt ett jobb en gång för länge sedan där nere. I Huddinge på ett tryckeri, nybyggda lokaler och allt. Skulle få hyra ett rum hos släktingar bara ett par hundra meter från företaget dessutom.
Allt var klart, tågresan ner bokad. Så ringer de och frågar om jag gjort lumpen? - Nej det blir om ett år. Så då drog dem tillbaka erbjudandet.
Annars hade jag nog varit ytterligare en lappjävel i huvudstan.
Sjukt att det kunde varit så viktigt för dem :-/
Lite kul vad det gäller jobb man skulle haft. Jag och polaren fick ett erbjudande när vi var 20 att jobba åt Stena Line i London. De hade en arbetsplats i Galveston, Texas där vi kunde få jobb till att börja med i 2 år. Detta bestod av att vara standby mer eller mindre 24/7 och ratta en "Bollnäsare" och köra av & på trailrar med pipelines på båtar. Vi såg det som en bra chans att lära sig engelska på riktigt. Allt var mer eller mindre klart men sen backade polaren ut och jag kände inte för att åka själv. Så livet kunde sett helt annorlunda ut idag, man vet aldrig vad detta mynnat ut i. Men det är en grej som jag verkligen hade velat gjort men så blev det inte.
Sedan flera år tillbaka så finns det regler mot osaklig löneskillnad. Det är lite trubbigt men kan ändå vara ett bra verktyg att luta sig mot om man ligger lägre i lön.
Vet inte om du är med i något fack men hör isf med de och kolla upp om ert kollektivavtal har någon del om osaklig löneskillnad eller lönediskriminering.
För att tillägga så är det väl så att alla kommunala, regionala och statliga anställdas lönenivåer är offentliga uppgifter, bra att veta vid löneförhandling @Bluish ![]()
Inget jag tillämpat själv, men har folk i min närhet som är väl bevandrade inom personalfrågor. Svårare för oss som jobbar i den privata sektorn…
Tycker lön ska sättas utan att ta ålder och kön i beaktning, känns bara förlegat….
Jag har målsamtal imorgon, sist så avslutade jag med frågan vad jag kunde göra bättre och fick till svar att sälja in mina kollegor till min kund… när jag väl fått hintar hade vi ingen tillgänglig…
Jag är inte anställd som säljare ![]()
Ja jag tror man kan kontakta HR och begära ut lönerna om man jobbar kommunalt/regionen/statligt.
Ett problemen med ”osaklig löneskillnad” (när jag arbetade med sånt) var att det gällde kvinnor i grupp mot män i grupp. Så enskilda individer kunde fortfarande ha relativt stor löneskillnad. Men då företaget blev tvungen att lämna rätt mycket information till facken, så kunde de få en bättre inblick hos alla anställda.
Precis, vanligtvis ett mail bort ![]()
Sur och sur, ja kanske.
Innan jul dök ett väldigt intressant jobb upp på en branschorganisation.
Jag pratade med rekryteraren och han och rekryterande chef ansåg att rollen var som klippt och skuren för mig.
Det trista är att de sitter och Stockholm och att jag var tvungen att flytta dit med familjen vilket jag vägrade.
De ansåg att det var viktigare med att man bodde i Stockholm än att man hade exakt den kompetensen man efterfrågade... (rekryteraren sade rakt ut att så var fallet med anställningen av denna tjänst)
Så en spännande roll i en spännande organisation men med det synsättet att vara på plats på kontoret 4-5 dagar i veckan och dessutom flytta till Stockholm så går det fetbort.
Jag har precis kommit hem från tjänsteresa till Dalarna och råkat ut för alla jävligheters jävlighet. Först så var garageporten trasig, satt en kvart i telefon o väntade på att parkeringsbolagets jour skulle svara, skitnödig som en hel pudelflock, dom svarade aldrig, tillslut så var det nån granne som skulle köra ut från garaget, som öppnade porten manuellt inifrån. Sen när jag väl kom ner i garaget och skulle plocka ur bilen, så hade jag med mig några flaskor sprit hem, när jag hade tagit ut påsen så skulle jag sträcka mig upp o stänga bakluckan, varpå påsen går sönder, den dyraste flaskan vodka studsar på tröskeln i bagageluckan, går i tusen bitar, så det är glassplitter och vodka i hela bilen och på golvet utanför i garaget. Jag får stå där skitnödig som en åsna o försöka borsta bort det värsta glaset med snöborsten. Sen när jag ska gå till hissen med alla väskor, tror ni inte datorryggans axelrem lossnar? ![]()
![]()
![]()