Jag vill gärna framhäva lite detaljer och färger men mekar man för mycket blir det snart pannkaka av det hela.
Du har verkligen ”fixat” glaset så att urtavlan blir tydligare. För övrigt var det mindre skillnad än jag hade trott. Hursomhelst, båda är riktigt fina.
Tackar.
Vidare finns det ju värre bilder man fixat till men som sagt det viktigaste är att vara noggrann från början. Klockor är inte helt enkelt utan det kan bli en serie 25 bilder med olika vinklar på belysningen och olika grader av ljuskompensation för att få det resultat man önskar. Jag brukar oftast komponera bilden i kameran så att beskärning inte behöver göras, det gör jag oftast bara på extrem makro bilder.
Och här dagens försök.
Man kan ju enkelt få intrycket att ni menar att efterbehandling är någon form av fusk, att det helst inte bör ske. Är det så ni verkligen menar?
Det finns ju de som påstår det men att göra någonting bättre är helt ok i min bok. Jag har hållit på med klockfotografering i runt 20 år och när jag började blev man upphöjd till skyarna när det krävde sin man att få till en bra bild. Idag är det ju helt annorlunda nu finns det hur mycket bra bilder som helst på nätet och kamerorna har ju blivit lättare att använda. Sen vad det gäller efterbearbetning och de som har mest bekymmer med detta och tycker det är fusk är de som inte tar några foton själv direkt. Men det gäller att editera med måtta annars ser det snart datarenderat ut och onormalt. Det som gäller i mitt fall är att förstärka det jag vill visa upp och försöka att hitta en egen stil. Utomlands där jag härjar mest får jag höra ibland att man ser direkt när det är en av mina bilder och det är väl ett gott betyg.
Att påstå något sådant visar bara att vederbörande är totalt okunnig. Samma personer anser ofta att man ska skjuta i jpg istället ”för där sker ingen efterbearbetning”… lol
Hur som, det är ju två vägar att välja mellan. Antingen försöka återspegla scenen som ens egna ögon såg vid fotograferingstillfället, alternativt att skapa en scen av bilden som man vill framhäva. That’s it
Tar mig en .
Njuter av att världen slipper den orangea, rasistiska bebisen
Det är inte Januari än.
Det menar jag verkligen inte. Jag ser det som en del av hantverket och var uppriktigt nyfiken på hur mycket som sker vid fototillfället och vad efterbehandlingen tillför.
Men frågan är intressant tycker jag. Som person är jag ofta utvecklingsinriktade och tidig adopter av ny teknik. Men vad gäller fotografering är jag lite annorlunda eller har varit lite annorlunda.
Jag har i perioder fotat mycket, dock aldrig makro. När de digitala kamerorna kom såg jag inga problem med det. Däremot fick jag problem med efterbehandling. För mig handlade det initialt mycket om att jag tyckte att efterbehandlingen dolde dåliga fotografer. När jag väl kom över den tröskeln uppstod en ny fråga som jag fortfarande kämpar med, vad är en bra bild? När man lyckas fånga verkligheten eller när bilden blir vacker? Med andra ord ska bilden vara dokumentär eller konstnärlig? Denna kamp inom mig pågår till viss del fortfarande, men i huvudsak har jag accepterat läget, bilder efterbehandlas. Men för mig är det ändå en intressant fråga fortfarande.
Kolla Patrik Larsson, Serkan Günes och Claes Grundsten på Instagram. Där har du fina bilder.
Mycket annat på Instagram är tyvärr sönderredigerat.
Jag hade förlängt listen och dragit ut kaneln på sidan
Såg det efteråt, som tur är listen längre ner till så kanelen kan flyttas upp.
Har man nåt att pyssla med imorgon!
Funderar på vilket flyttbolag som är bäst i närheten, när frugan började lyssna på julmusik
Jag tolkade inte alls negativt utan precis som du menade. Plåtningen är en del och redigeringen en och så kommer det alltid att vara. De som säger att de inte redigerar far oftast med osanning.
Den frågan finns det inget svar på, någonsin.
Det ligger hos fotografen, vad vill man uppnå med bilden.