Ingves hotade med att höja räntan än mer om dom tog bort amorteringskravet, det var i oktober nån gång.
Ja men med högre förbrukning så blir summan lika. Går vi tillbaka i tiden så var det ju 10 ggr minst
Inflation är ju prisökningar. Det spelar ingen roll om det är hög eller lågkonjunktur.
Länge text för den överintresserade
Inflation är ju prisökningar. Sedan är beräkningarna av prisökning lite speciellt, men det är en detalj i sammanhanget. Om priserna stiger har vi inflation, om de sjunker har vi deflation. Om visar hög eller lågkonjunktur(BNP-utvecklingen) är en annan sak.
Prisökningar kan uppstå av flera olika orsaker, men jag tror man kan säga att de beror på två i grunden olika fenomen men som ändå strålar samman. Det vanliga är ju att människors köpkraft ökar via ökade löner leder tilll ökade priser. Den ökade köpkraften ökar efterfrågan så att producenterna kan öka priserna.
Det ändra sättet inflationen uppstå är ju att producenterna ökar priserna för att täcka sina kostnadsökningar och så länge det finns köpare så fungerar det men inflationen ökar.
Att höja räntan sänker köpkraften då folk får mindre pengar att spendera på varor och tjänster. Om vi levde i ett totalitärt samhälle där staten hade total kontroll över allt skulle de kunna höja elpriset eller matpriserna istället. Men riktigt så ser ju inte verkligheten ut.
Systemet vi byggt upp ger Riksbanken makten över penningpolitiken(räntan, volymen på pengar etc.) och regering och riksdag för finanspolitiken(statens inkomster och utgifter). Dessa två samspelar, men det är tydligt vem som har huvudansvar för vad. Just nu kan man ifrågasätta hur effektiv penningpolitiken är för att möta den inflation vi har. Men det är det verktyg vi har. För att få ned inflationen måste vi sänka folkets köpkraft och det gör Riksbanken via höjd ränta. Om regeringen skjuter på/ökar folks köpkraft tvingas Riksbanken höja räntan ytterligare.
Amorteringskravet är ett typexempel på system som påverkar köpkraften. Skulle det tas bort får låntagare ökad köpkraft vilket leder till ökad inflation vilket leder till höjd ränta. Och då höjd ränta slår mera blint, bl.a mot företag blir konsekvenserna mycket negativa.
1 gillning
Det här är ju en balansgång och med ett sänkt eller för den del ett borttaget så kommer ju köpkraften fortfarande minska. Här får väl framtiden utvisa men det ser ju ut som att man använder en dålig lösning i brist på en bra lösning och på så vis skapar än värre problem.
Riksbanken bedömer ju effekterna av att det ligger kvar eller tas bort och så gott det går balanserar man köpkraften i räntepunkter. Nu blir det kvar och då höjs inte räntan lika mycket. Typ.
Men just nu är inga åtgärder särskilt effektiva, men det är inte ett argument för att inte använda de vi har.
Nu blandar du ihop åsikt och fakta.
Det största problemet idag gissar jag är att folk i allmänhet är på tok för högt skuldsatta och har ingen buffert. Då klarar man inte dessa prisökningar utan att gå på knäna. Jag trodde inte att vi skulle uppleva det som vi gjorde i början av nittiotalet men det ser ju tyvärr ut som att vi är på väg dit igen. Man har ju köpt boende för helt sjuka summor och bara dragits med i prishöjningarna och inte brytt sig då det "inte" kostar något att låna. Det går ju inte att förlita sig på att staten ska bidra, de måste ju också få in pengarna någonstans ifrån. Så jag tror att vi har ett spännande år framför oss då det kan sluta hur som helst.
4 gillningar
Inom medicin pratar man om vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Det är lite samma här. Då det inte är naturvetenskap får vi acceptera att det nästan aldrig finns 100-procentig fakta på åtgärder som ska få effekt på framtiden i samhällsvetenskapliga områden.
Däremot tror jag det är en massiv konsensus i forskarvärlden för det jag skriver. De flesta(?) av de som är kritiska är kritiska mot räntevapnet. Då är det extra viktigt att inte låta finanspolitiken bli expansiv via tex borttaget amorteringskrav.
Har en fundering att istället för att använda räntevapet för att kyla ner ekonomin med borde man ( och nu dra jag en riktig svordom i kyrkan) använda skatter för detta, för enligt mig vart går dom ökade räntekostnaderna jämfört med att dessa pengar går till våra gemensamma behov så som skola utbildning (investeringar) eller vård och välfärd? Eller försvar? För att sedan i tider av låg inflation minska skattetrycket . Nu är jag ingen älskare av skatt men gillar att ha ett finansierat samhälle som minskar klyftor mellan dom som Inter har samma möjligheter. Givet vis kan det finnas många nersidor med en skatte dämpad model och dessa skulle jag vilja förstå
//Daniel
Ja, vi får väl se vart det här leder. Jag är fortsatt skeptisk till att använda dåligt ”vapen” bara för att vi inte har något bättre.
Och för att vara tydlig, jag talar inte i egen sak i mitt resonemang, jag har amorteringsfria lån som är låsta på 1,39% i drygt tre år till och hyggligt energisnålt hus.
2 gillningar
Skatter har ju åtstramande effekt till viss mån. Jag är inte helt emot det du skriver i teorin, men erfarenheten är väl att de riskerar att bli kvar.
Det är mycket svårt att jobba konjunkturellt med skatter.
1 gillning
Norge har ett tak på 5000 kWh per månad. Kan låta högt men i Norge har många hus direktverkande el.
Hör i Sverige hade taket kunna ligga på 4000-4500
Skatterna kyler redan ned. 25% moms på elpriset…
45-50% av det konsumenten betalar för elen går rakt in i statskassan
Och resten går in i Svenska kraftnät. 
Kanske i norra Sverige, 3000 borde vara nog i söder. Så finns lite incitament till energieffektivisering kvar.
Trist se korruption i EU parlamentet:
Det är bedrövligt. Någonstans kan jag förstå när korruption handlar om affärer, sex eller droger. Människans djupare drivkrafter så att säga..
. Inte accepterar utan förstå människors beteende.
Men att som här, när några vänsterpolitiker låter sig mutas för att skönmåla Qatar och hur de jobbar med migrantarbetare, då är det helt plötsligt bottenlöst illa tycker jag. Att låta sig mutas i sitt kärnuppdrag som dessutom handlar om utsatta människor måste ses som värsta formen av korruption. Det är inte svårt att förstå att medeltiden innhöll publika förnedringsstraff...
6 gillningar
Oj då.
Men fördomsgenen får ju vatten på sin kvarn att det rör sig om Grekiska och Italienska politiker. Vidare får vi ju ge en eloge till Belgiska polisen som annars inte alltid är den mest strukturellt välorganiserade med flera lager av olika instanser som inte vill utbyta information (men det kanske är en gammal sanning som de löste efter kritiken mot det i samband med den stora pedofilskandalen)
Det händer att de mer djuriska känslorna bubblar och då enbart generationers civilisering gör att jag inte vrålar på spöstraff..
Tyvärr ligger det en del i det där...
Min bild är att det nog fortfarande haltar, men kanske mindre? Sedan är ofta de flamländska betydligt vassare än de vallonska. Ganska intressant att se kulturskillnaderna gå mitt i ett land.