Trenden är ju att polisen älskar dessa hittepå efternamn, fattar inte varför. Borde varit smartare att flyga under radarn kan man tycka.
Helst ska man ju heta typ Niklas Nilsson eller Markus Andersson för behålla anonymiteten
2 gillningar
En annan gång hade en bil parkerat på en lastzone utanför jobbet. Tänkte först ringa parkeringsbolaget men slog först på regnumret och ringde upp ägaren, som hade lånat ut den till en dotter som var rätt ny med körkort. Hon var mycket tacksam att vi ringde dit först.
3 gillningar
Normala icke kriminella medborgare kan ju göra mycket gott med denna info men i fel händer kan det gå illa för den utsatte. Därför borde det vara någon form av koll på de som söker i dessa system. Vad är nästa steg, öppna patientjournaler? Du kan inte kolla vilka mediciner eller sjukdomar som grannen har men om han är dömd för brott, vilka bilar han äger, vad han tjänar osv går jättebra.
Jag är helt klart med på att någon form av verifiering så att det går att spåra. Ta tex följande dilemma: Sydsvenskan
Uppgifterna finns på Mr Koll. 
1 gillning
Det här är anekdoter som inte rättfärdigar att alla skall ha tillgång om allas uppgifter så här enkelt.
Nej det behöver inte rättfärdigas då det bara är rätt från början.
1 gillning
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kommer inte längre slänga anmälningar mot Lexbase, Mr Koll och andra upplysningstjänster i papperskorgen.
Tidigare har det ansetts att utgivningsbevis trumfar GDPR-förordningen men i en dom från 13 mars gör Kammarätten en annan bedömning.
IMY skriver i ett pressmeddelande:
“Enligt kammarrätten innebär principen om EU-rättens företräde att det svenska grundlagsskyddet inte alltid ska ha företräde framför dataskyddsförordningen för innehavare av utgivningsbevis.” Vidare står det att “Kammarrätten konstaterar att en avvägning måste göras i varje enskilt fall mellan det integritetsskyddsintresse som kommer till uttryck genom dataskyddsförordningen och grundlagsskyddet i TF och YGL”
Integritetsskyddsmyndigheten kommer ny analysera vad det kan innebära för sajter som publicerar personuppgifter skyddade av ett utgivningsbevis. Det har tidigare diskuterats om det verkligen är rätt att använda utgivningsbevis på det sättet. Utgivningsbevis handlar primärt om att påvisa journalistisk verksamhet men samtidigt har det varit svårt att göra gränsdragningar.
Källa: IMY, via Mediepoddens facebookgrupp (Betalvägg)
Riktigt. Hytt och bytt skall inte kunna sitta, mer eller mindre anonymt, och hämta hem uppgifter om sveriges innvånare. Skulle tro att 90% eller mer av kunderna är brottslingar och de som vill ha skvaller.
Det är ju så de hittar 80+ med pengar på banken som de sen ringer upp och lurar av dem pinkoden till Bank Id. Jag ser inget positivt alls med att denna typ av info ligger helt öppet.
2 gillningar
Jag är för offentligehetsprincipen men kan tycka att den här typen av tjänster är rätt tveksamma.
Vore inte det enklaste sättet att komma tillrätta med problemen att man måste identifiera sig med t.ex. BankID för att använda tjänsterna och att den man kollar upp får ett meddelande om att dom blivit kollade på och av vem? På samma sätt som när företag gör en kreditkoll på en privatperson.
Kriminella kommer bara att skaffa en målvakt som kollar upp åt dem då.
2 gillningar
Så är det säkert och jag har som sagt inget som helst emot att dessa tjänster, som uppenbart utnyttjar ett hål i lagstiftningen, tvingas lägga ner. Men förstår också att det inte är helt enkelt att justera offentlighetsprincipen, tryckfrihetsordningen och yttrandefrihet. Som vanligt är det svårt för lagstiftningen att hänga med tekniken.
1 gillning
Om man vill försvåra processen att bli hittat på nätet så har Flashback en tråd med länkar till de vanligaste söktjänsterna.
På MrKoll försvinner man inte utan står att man vald att dölja sig, kanske kan uppfattas som suspekt. 
1 gillning
Snyggast hade ju varit att göra det helt tydligt med vilka som kollat på ens uppgifter 
öppenhet på riktigt!
//Daniel
1 gillning