Detta är ett problem som inte tas på tillräckligt stort allvar, och lätt för oinsatta att skämta bort. För oss som drabbades orsakade det svåra konsekvenser. Nu var detta iofs 2014, och efter några veckor släpptes botemedlet. Men dessa veckor var ett rent helvete! Varje gång man satte sig i bilen spelades “Songs of Innocence*”. Och U2 låg där och förpestade ens musikbibliotek. Man kunde inte ens visa upp sin annars imponerande musiksamling för kompisar, utan att denna skamfläck syntes.
Jag blev nästan galen, och jag kan fortfarande få en illamående känsla när jag hör U2. Så snälla ni… skämta inte om detta allvarliga hälsoproblem!