Är det dags att uppgradera din nuvarande TV? Då är den här guiden en perfekt start i jakten på din förhoppningsvis nya stolthet i vardagsrummet.
Storleken har betydelse
Det första vi behöver bestämma innan vi klickar hem en TV är storleken. Precis som rubriken säger, så har storleken stor betydelse. Vi står ofta med tumstock eller markerar med tejp för att mäta ut hur stor TV som faktiskt får plats på väggen hemma. ”Om vi köper en ny tv-bänk och tar bort innedörren så kan det gå.” Precis så ska du tänka! Okej, kanske inte riktigt så extremt, men ju större, desto mäktigare upplevelse och man vänjer sig vid storleken.

Attefors ångrade sig och vill ha 75″ istället för 65″
När jag diskuterade tv-storlekar med en kollega nyligen, kom vi fram till en gyllene regel: välj en storlek större än vad du från början hade tänkt dig. Moderna tv-apparater är tunnare än någonsin, och kanterna runt bildskärmen är knappt synbara på dagens modeller. Så om du har plats – våga gå på stort!
Hur ska den placeras?
När det gäller placering av TV:n finns det oftast två scenarier: ett mörkt eller ljust rum. I ett ljust rum vill du ha en ljusstark TV med ett bra reflektionsfilter. Där har LCD-TV:n varit dominant i flera decennier, men numera kan du faktiskt ha en OLED i ett ljust rum. Om vi är ute efter en OLED i ett ljust rum bör vi kika på flaggskeppsmodellerna eller modellen precis under flaggskeppet. De har oftast den senaste tekniken och högsta ljusstyrkan. Billigare OLED-apparater använder ofta en äldre panelteknik där ljusstyrkan är för svag för ett ljust rum. Ett annat scenario är om vi sitter i en snäv vinkel och inte direkt framför TV:n. Då är OLED att föredra eftersom den inte tappar så mycket bildkvalitet när du tittar från sidan. Dyrare LCD-TV:ar brukar ha ett filter för att förbättra detta, men de kommer inte i närheten av OLED.

TV med dåligt reflektionsfilter
Mjukvara allt viktigare
Det går knappt att köpa en TV idag som inte är smart. Operativsystemet som är inbyggt i TV:n är ganska viktigt, eftersom det styr alla funktioner, menyer och vilka appar som går att ladda ned. De flesta tillverkarna använder Google TV, med undantag för Samsung och LG. Samsung har skapat Tizen OS, som nu har bytt namn till One UI, och LG använder sitt eget WebOS. Historiskt sett har det varit viktigt att köpa en TV med ett bra operativsystem, eftersom tillverkarna inte alltid har skickat ut uppdateringar till äldre modeller.

Google TV som idag hittas på många TV-apparater
Idag är tillverkarna lite bättre på att hålla sina TV-apparater uppdaterade. Men om vi köper en budget-TV så är processorn oftast ganska klen och kan kännas långsam redan när den är ny. Det går såklart att koppla in en extern enhet som Apple TV eller Google TV Streamer för att förlänga TV:ns livslängd eller om du hellre föredrar en extern enhet.

Apple TV 4K
LCD eller OLED – det beror på
I grund och botten finns det två skärmtekniker som används idag: LCD och OLED. LCD finns i två paneltyper: IPS och VA. IPS-tekniken har lägre kontrast men bättre betraktningsvinkel, vilket innebär att bilden inte försämras lika mycket i vinkel. VA-tekniken har högre kontrast rakt fram men sämre betraktningsvinkel. Vissa tillverkare har ett filter på VA-paneler för att förbättra betraktningsvinkeln så man ser mer när man sitter lite snett från sin TV.
De billigaste TV-apparaterna har kantbelysta paneler, där ljuset kommer från kanterna. En kantbelyst TV bör vi undvika eftersom ljusfördelningen blir ojämn och kontrasten blir dålig. Kantbelysta apparater kan inte dimma specifika områden på skärmen, vilket gör att de har svårt att visa både riktigt mörka och ljusa områden samtidigt. Svärtan ser ofta utspädd eller grå ut. En bakgrundsbelyst TV är därför att föredra. Leta efter en skärm som är bakgrundsbelyst (direct-lit). En direct-lit TV använder LED-lampor som är placerade direkt bakom LCD-panelen i ett rutnät, vilket ger jämnare ljusfördelning, bättre ljusstyrka och kontrast.

Kantbelyst TV med tydlig blooming och haloeffekt
Dyrare modeller har ofta full-array local dimming (FALD), där skärmen har flera dimzoner som kan dämpa specifika områden för att minska ljusläckage i mörkare scener. FALD är viktigt för HDR-material, där hög ljusstyrka och dynamisk kontrast behövs för att visa detaljer i både ljusa och mörka områden. Ju fler dimzoner, desto bättre. Billigare modeller kan ha upp till några hundra zoner, medan dyrare modeller har över 1 000.

TV:n till vänster har FALD och den till höger är kantupplyst
Mini-LED är en teknik som blivit allt mer populär. I Mini-LED har man krympt LED-dioderna för att få plats med flera tusen istället för hundratals som i en traditionell LCD-TV. Fördelarna är förbättrad ljusstyrka, kontrast och färgåtergivning. Med fler LED-dioder blir ljusstyrkan högre och de har vanligtvis fler dimzoner, vilket gör att ljusstyrkan kan styras mer precist.

Traditionell LED-TV till vänster och Mini-LED till Höger
Quantum Dot (QD) uppfanns på 80-talet av forskare vid amerikanska Bell Labs. QD är ett filter framför lysdioderna som består av små kristaller som kan konvertera ljus till nästan vilken färg som helst. Filtret förlorar mindre ljus än traditionella färgfilter och gör panelerna ljusstarkare. Samsung har länge marknadsfört QLED och QDOLED på sina paneler som använder filtret, men det är inte bara Samsung som licensierar tekniken; amerikanska Nanosys är också en stor aktör. QD-filtret kan implementeras på både LCD och OLED, och ger bättre färger och ljusstyrka.

Pixelstrukturen på en QDOLED-panel
Ni som är ute efter en ny TV har nog inte missat att OLED betraktas som dagens bästa skärmteknik. Det som gör OLED så bra är att varje pixel kan stängas av och på. Jämfört med en LCD-TV med 1 000 dimzoner har en 4K OLED hela 8,3 miljoner dimzoner. Kontrastförhållandet blir därför nästan perfekt, utan halo-effekt runt ljusa objekt mot en mörk bakgrund. OLED:s pixlar är organiska och därmed känsligare för inbränning, men modernare paneler har system för att minimera risken.
Den vanligaste paneltypen för OLED är WOLED, där en fjärde vit subpixel lagts till för att göra panelen ljusstarkare. WOLED når inte riktigt upp i ljusstyrka för att användas i ett ljust rum, utan passar bäst i källare eller sovrum.

Pixelstrukturen på en WOLED-panel
Under de senaste åren har det varit en slags katt och råtta-lek mellan Samsung och LG för att tillverka den ljusstarkaste OLED-TV:n. 2023 uppdaterade LG sin G-serie med en ny teknik de kallar MLA (Micro Lens Array). Med MLA placeras små linser framför varje pixel för att reflektera tillbaka ljus som annars går förlorat vid traditionella WOLED-paneler. WOLED har problem med ljus som sprids i olika riktningar, vilket MLA löser.

MLA-panel
Samsungs svar på LG:s MLA-teknik är att implementera Quantum Dot-filter på sina OLED-paneler, vilket ger Samsung en fördel när det gäller färgåtergivning. När det gäller ljusstyrka är dock LG snäppet vassare, även om Samsungs QDOLED fortfarande är mycket ljusstarka. WOLED, MLA och QDOLED-paneler används även av andra tillverkare som Sony, Panasonic, Hisense och Philips.
HDR då?
High dynamic range eller HDR utökar både ljusstyrkan och kontrasten, vilket ger mer detaljer i både de ljusa och mörka delarna av bilden. HDR gör alltså de ljusa delarna av bilden ljusare och de mörka delarna mörkare. Det finns tre olika HDR-standarder: HDR10, HDR10+ och Dolby Vision. Om vi börjar med HDR10, vilket är det enklaste och mest supporterade formatet, så är metadatan som innehåller information om vad som ska vara ljust och mörkt, statisk genom hela filmen. Till skillnad från HDR10+ och Dolby Vision, där de kan styra metadatan dynamiskt till varje scen eller till och med varje bildruta. HDR10 är helt gratis att använda för både filmskapare och TV-tillverkare.
HDR10+ skapades av Samsung i samarbete med 20th Century Fox och Panasonic och är helt royaltyfritt för tillverkare och filmskapare. Dolby Vision skapades av Dolby Laboratories och de tar en licenskostnad för att använda deras teknik, både för tillverkare och filmskapare. Dolby Vision anses vara mest avancerat eftersom det kan hantera högre ljusstyrka och stödjer 12-bitars färg, medan HDR10+ stödjer 10-bitars färg. Alla TV-apparater stödjer oftast inte alla HDR-format, så det är viktigt att kolla upp vilka format din potentiellt nya TV stödjer innan du slår till.
Spela spel på TV:n
För att det ska vara en trevlig upplevelse att spela på en TV krävs det att den är snabb, och det mäts i Hertz (Hz). Hz anger hur många gånger TV:n kan skapa en ny bild. Till exempel betyder 120 Hz att TV:n kan uppdatera bilden 120 gånger per sekund. Om du tänker spela på din TV bör du välja en TV med 120 Hz. Variable Refresh Rate (VRR) är en synkroniseringsteknik som matchar Hz mellan TV:n och spelet. Till exempel, om du spelar ett spel som är 60 Hz och din TV är 120 Hz, synkroniserar VRR ned TV:n till 60 Hz för att matcha spelet, vilket ger bättre flyt utan bildsläp.
Om du ska koppla in en PC till din TV är det viktigt att TV:n stödjer Nvidias synkroniseringsverktyg, Nvidia G-Sync, eller AMD:s FreeSync, beroende på vilket grafikkort du har.
Input lag är fördröjningen mellan att signalen skickas från din spelkontroll till att den visas på skärmen. För att spela obehindrat utan märkbara fördröjningar bör du leta efter en TV med input lag på under 20 ms i spelläget. OLED kan vara den optimala gaming-TV:n då den har väldigt låg input lag, ofta under 1 ms. Men det finns en risk för inbränning, särskilt om du spelar spel med statiska element, som HUD men inbränning är inte lika vanligt idag som för några år sedan.
Sammanfattning
- LED/LCD är billigast och kan fungera bra i ljusare rum, men har sämre svärta och färger jämfört med andra paneler. Kontrollera att TV:n inte är kantbelyst och att den har många dimzoner.
- QLED ger bättre färger och kontrast än vanlig LED. Bra för ljusa rum och om du prioriterar hög ljusstyrka. Ingen risk för inbränning.
- OLED har den djupare svärtan och bättre betraktningsvinklar, vilket gör den idealisk för mörkare rum och filmkvällar. Paneler med QD-filter eller MLA-linser passar utmärkt i ett ljust rum då de levererar en mycket högre ljusstyrka än traditionella OLED-paneler. En nackdelen är att OLED-paneler kan få inbränning om statiska bilder visas under längre perioder, men det är väldigt ovanligt på nyare modeller.
- Mini-LED är en nyare teknik som kombinerar ljusstyrka likt QLED med en svärta likt OLED. Detta kan vara ett mellanalternativ.
Tips på modeller att köpa:
LCD
Budget:
- TCL V6B – från 4 999 kronor
- TCL T8B – från 6 990 kronor
- Hisense U6 – från 7 223 kronor
Mellanklass
- TCL C805 – från 11 679 kronor
- TCL C845 – från 9 599 kronor
- TCL C855 – från 22 208 kronor (65″)
- Samsung QN85D – från 16 532 kronor
- Sony Bravia 7 – från 21 500 kronor (65″)
- Hisense U7 – från 9 301 kronor
Toppmodeller
- Sony Bravia 9 – från 40 000 kronor (65″)
- Hisense U8 – från 15 567 kronor (65″)
- Samsung QN90D – från 13 140 kronor
OLED
Budget
- LG B4 OLED (ljussvag och dålig på rörelser) – från 14 593 kronor
- Philips OLED759 – från 11 990 kronor
- Philips OLED808 – från 10 990 kronor
Mellanklass
- Samsung QDOLED S90D (Endast 55”, 65” och 77” har QD-paneler. Inget stöd för Dolby Vision) – från 12 989 kronor
- LG C4 (Ljussvagare och dyrare än S90D) – från 13 790 kronor
Toppmodeller
- Samsung QDOLED S95D (Lite ljusstarkare och bättre färger än S90D. Inte värt det högre priset) – från 23 115 kronor
- LG G4 (Ljusstarkarkaste OLED:en. Stöd för DTS och Dolby Vision. Dyr.) – från 22 088 kronor
- Sony A95L (Bästa TV:n för filmälskare. Väldigt dyr) – från 28 990 kronor
Vill du veta ännu mer? Missa inte vårt poddavsnitt där vi pratar TV-apparater och dess teknik: