Snart har den här virusvågen ebbat ut. Då ska nästa fas påbörjas i arbetslivet. Många av oss tränade i höstas under en period i att hitta rätt i att jobba flexibelt, vissa dagar på kontoret och vissa dagar hemma. Vi körde med att alla fick jobba på kontoret 5 dagar i veckan men man fick också arbeta 2 dagar hemma. Måndag och torsdag var "fasta" kontorsdagar och den tredje fick man välja fritt. Fredagar var klart impopulär kontorsdag... Vi underströk också att trots att Luther inte jobbade så så var det möjligt att även ta första mötet/arbetspasset hemifrån och sedan åka in till kontoret. Det var det få som utnyttjade.
Hos oss visade sig att betydligt fler ville jobba mer hemma än vad de hade indikerat. Jag tror de flesta ville ha 2 dagar kontor och 3 dagar hemma. Men det ska bli intressant att se om det skett några beteendeförändringar jämfört med i höstas.
Det sämsta med det flexibla arbetet var/är att man inte annat än på de två fasta kontorsdagarna vet att man har god chans att få tag i någon för ett snabbt snack. Så det blev för mycket Teams och telefon ändå. Dessutom blev det ju allt mer vabb, vobb och rena sjukskrivningar under senhösten och vintern. Det ska vi väl slippa inom kort för det blir lite varmare.
Många människor kan ju inte jobba hemifrån alls, men samtidigt är vi en ganska stor grupp som kan göra det. Hur vill ni jobba? Tror ni att det skett några beteendeförändringar sedan i höstas? Ser ini fram mot att åter få jobba på kontoren? Vilka nackdelar för er eller för andra tor ni kan uppkomma?
Jag fortsätter att jobba från var jag vill, precis som jag gjorde innan pandemin.
Mitt team som är spritt över världen får bestämma själva hur man vill göra, det har gått utmärkt att jobba någon annanstans än på kontoret under 2 års tid. Varje individ får bestämma själva hur man vill göra framöver.
Mycket beror också på förutsättningar för att jobba hemma, alla kanske inte har plats för en bra arbetsplats eller partner/barn som stör, dessa vill ofta gärna vara fler dagar på kontoret när det öppnas upp.
Jag gjorde det tydligt när jag påbörjade mitt arbete under pandemin att jag vill fortsätta att kunna styra mitt upplägg av arbete på plats på kontoret och hemma även när den är över. En del av mina arbetsuppgifter kräver att jag är på plats, men det mesta dvs. det administrativa kontorsjobbet kan jag göra från var som helst.
Jag trivs bra med den mixen och att jag har själv styr hur jag lägger upp mitt jobb. Det är trevligt att träffa kollegerna, men jag är mer tidseffektivt när jag arbetar hemma ostört. Det senare blir så klart väldigt svårt när alla barnen är sjuka och hemma.
En annan nackdel med som jag märkt med att jobba hemifrån är att jag aldrig kopplar av och vilar när jag är sjuk. Det handlar inte om att jag förlorar inkomst. Jag föredrar att jobba framför att sitta och glo på Netflix. Eftersom jag är isolerad och inte riskerar att smitta någon annan så kör jag bara på. Förhoppningsvis kan jag släppa den biten bli bättre på att låta kroppen återhämta sig.
Innan pandemin arbetade jag på kontoret. Det blev endast enstaka dagar hemifrån. Det var inte helt accepterat att inte vara på kontoret vilket gjorde att jag drog mig för att jobba hemifrån så mycket som jag egentligen ville.
Under pandemin har jag bytt jobb. Det var endast under hösten nu som jag var inne en dag i veckan vissa veckor. Då såg vi i teamet till att ha en dag i veckan då alla som ville komma in kom in. De dagarna lärde vi oss
snabbt att man inte ska planera in något. Prio blev att umgås i teamet och att ha utrymme att prata med andra utanför teamet som också var inne samma dag.
[…] chans att få tag i någon för ett snabbt snack.
Ur mitt perspektiv är detta en av de främsta anledningarna att inte vara på kontoret. Alla dessa snabba snack är problematiska för produktiviteten om man har ett jobb som kräver längre stunder av fokuserat arbete. Vilket jag behöver.
Skulle jag bli tvingad att vara på kontoret ett visst antal dagar skulle jag förmodligen säga upp mig. Med småbarn är det sjukt smidigt att inte behöva ta sig till kontoret. Min spaning är också att jag får mer gjort trots VAB vilket borde ses som fördelaktigt av arbetsgivaren. Att dessutom få höra av någon annan att jag ska jobba på kontoret när jag vet att det inte är bäst för mig och min leverans gentemot företaget retar mig. Tur att min närmsta chef är en ännu starkare förespråkare för att jobba var man vill och när man vill.
Med min nuvarande tjänst vill jag jobba 90-95% hemifrån, skulle jag åka till kontoret kommer jag ända sitta med teams hela dagen med några få undantag. Dock så ändras min tjänst nu och min nya grupp sitter på samma kontor, oklart om vi kommer jobba något tillsammans men isåfall är jag positiv till att åka in mer. Företaget har sagt att minst 50% på kontoret ska gälla efter pandemin men det är fortfarande upp till chefen och jag tror inte det kommer följas upp mer än det gjorde före pandemin så länge allt fungerar.
Största nackdelen tror jag är att nyanställda kan få det svårare, särskilt på företag som inte jobbat globalt eller haft hemarbete i någon större utsträckning förr.
Jag har under mina 9 år som yrkesverksam haft mina team spridda på olika orter, extremt sällan att de jag arbetat med suttit på samma kontor som jag. Visst har jag kollegor här i Göteborg, de är väldigt trevliga men jag arbetar inte ens i samma bransch som dem.
Innan jul satt jag ändå i teams-möten 4-5 timmar om dagen med kunder och kollegor i andra delar av landet, så var jag sitter spelar inte står roll.
Så jag kommer vilja köra 2-3 dagar i veckan hemma,
lättare med hämta/lämna på förskolan
Man kan få till lunchträningen utan att behöva känna att man måste stressduscha efteråt (kan duscha när arbetsdagen är slut och ingen kollega slipper se en sitta i svettiga träningskläder)
Man kan stöka undan saker hemma på en kafferast (tömma diskmaskinen, starta en tvätt etc.)
Dessutom skönt att kunna arbeta ostört ibland.
Man kan vabba halvdagar (så har jag och sambon kört, det bästa av två världar)
En tanke kring det med att vilja ta en snabb prat.
På jobbet så tar vi allt sådant som en chat i Slack. Kan inte det vara ett alternativ istället för att ta det som ett röstsamtal (fysiskt eller i videomöte)?
Mindre störande för den man kontaktar och man har allt på pränt så man kan referera tillbaka till det senare om man behöver.
Handlar nog mer om kaffemaskinssnacket, särskilt på en större arbetsplats så råkar du inte börja chatta med en gammal kollega som berättar något som var bra för dig att veta.
Det är svårt att få till online.
Med nuvarande ägare av företaget så får vi inte jobba hemifrån alls, trots att det skulle gå alldeles utmärkt. Får inte ens en VPN-uppkoppling vilket jag behöver för att kunna arbeta. (Laptops är förbjudna)
Jag trivs rätt bra med att vara på kontoret så det är inga problem normalt. Men ibland så skulle det vara praktiskt att kunna sitta hemma en stund. Har spänninghuvudvärk ibland och i dessa virustider så känns det lite dumt att åka till kontoret, det kan ju vara virusrelaterat.
Jag är introvert och mitt behov av social interaktion är nog mindre än de flestas, men jävlar vad långtråkigt det är att sitta ensam hemma hela dagarna. Speciellt när man bor långt ute på landsbygden och det kan gå dagar mellan att man ens ser en annan människa. Vi har jobbat hemifrån i lite över ett år nu och i maj ifjol sade vi upp kontoret helt, så tillsvidare är det distansarbete på heltid som gäller. Men jag vet att chefen praktiskt taget klättrar på väggarna hemma, så planen är att hyra något rum i ett kontorshotell där vi kan turas om att vara några åt gången.
Det perfekta scenariot för mig vore att jobba hemifrån 3 dagar och från kontoret 2 dagar i veckan för att få lite social stimulans, då kan jag kombinera kontorsbesöken med att handla och uträtta den typen av ärenden också.
Kommer fortsätta som vi har gjort under corona vilket passar mig bra. Vi är ett team på 3 personer på min avdelning och vi måste ha en person på kontoret varje dag som kan installera datorer, hjälpa folk på plats osv. Så blir 2 dagar hemma och resten på kontoret. Men jag är rätt less på att sitta hemma så blir nog snarare så att jag är inne varje dag men det är.för att jag vill det.
Hade frihet att när det passar jobba hemma redan innan covid. Livspusselmässigt är det skönt att ha friheten att kunna jobba hemma emellanåt. Skulle egentligen kunna jobba hemma större delen av tiden, men de som jag är chef över har arbetsuppgifter som inte kan skötas hemifrån, så jag är om inte annat på kontoret de flesta dagarna i veckan, för att hålla moralen uppe och vara tillgänglig för mina medarbetare. Vilket även är värdefullt för mig.
Innan Covid så jobbade jag 100% på kontoret. Delvis för att jag bodde i en etta. Flyttade till större ca ett år innan utbrottet vilket var en bra tajming. Nu känns det som att jag aldrig mer kommer jobba 100% på kontor igen. Möjligen 1-2 dagar i veckan. Men det beror också på om jag stannar kvar eller söker nytt jobb. Andra företag har mest hembaserade för de har inget kontor alls i Sverige. De flesta kollegor i Stockholm har önskat liknande val, 1-2 dagar per vecka. Det var på tal om att öppna kontoret innan den senaste vågen. Jag tyckte att om det blir dagar där man är själv på kontoret pga så få ändå kommer jobba på kontoret så är det ingen idé att vara på ett kontor. Så jag föreslog att man öppnar det 2-3 dagar i veckan så fler kollegor kommer dit samtidigt för att återskapa den sociala interaktionen som gått förlorad och möjligen göra att fler kommer gilla att ses på arbetet.
Det jag saknar med kontoret är ju det sociala, snabbt och enkelt att lösa frågor med kollegor samt vardagsmotionen jag får då jag kan cykla till kontoret.
Jobba hemifrån innebär för mig att jag är mer utvilad pga att jag sparar den tid som förberedelser och resa till kontoret tar kan jag nyttja genom att ta bort sömnbrist. Jag behöver bli bättre på att ta mig friheten att nyttja dagens ljusa timmar för träning och ärenden.
Vi som sitter helt remote får ett bidrag till kontorsplats. Det hade vi sedan innan Coronan startade. Det är skönt att komma ut och träffa andra människor ibland även om man är introvert.
Jo, det är svårt att få till online. Jag läste det om ”att få tag på någon för ett snabbt snack” som att man bara vill kunna gå till den personen och fråga nåt.
