Den franska musiktjänsten Qobuz finns nu i Sverige.
149 kr/mån om man betalar för ett år, annars 199 kr/mån.
Qobuz är populärt bland musiklyssnare (audiofiler) som vill lyssna på musiken utan bitreduktion. Även musik med högre datamängd än CD erbjuds, upp till 24 bitar och 192 kHz samlingsfrekvens.
I takt med att ljudkvalitén höjs på streamingtjänster kanske min käpphäst kommer att bli mer allmänt accepterad - Inspelningskvalitén är minst lika avgörande som lossless eller inte. I en perfekt värld vinner såklart lossless över lossy. Men i verkligheten är ursprungskälla otroligt viktig eller till och med avgörande.
Nu börjar artiklar ta upp källmaterialet som nästintill huvudfråga istället för att det knappt nämnts alls.
” I allmänhet är det en förutsättning när man ska bedöma ljudkvalitet att de saker som jämförs är … jämförbara. Och när det gäller streamingtjänster måste man hålla tungan rätt i mun. För beror skillnaden i ljudkvalitet på överföringen, eller handlar det om källmaterialet?”
För övrigt får Qobuz ganska bra betyg för ljud och bibliotek men förödande kritik för sökfunktionen.
Jag har nu använt Qobuz i ett par veckor (gratis testperiod). Visst finns det lite luckor i framförallt bland svenska artister, men det är ganska bra ändå.
Appen eller programmet är inte bäst. Det håller jag med om, men inte direkt uselt.
Ljudkvalitén är bra så länge mastern är bra. Precis som artikeln nämner så gäller det att man jämför med samma utgåva. Det här gäller dock främst äldre musik. Nyare (2000 +) finns oftast bara i en version.
De remastrade utgåvorna låter många gånger sämre än de äldre. Dynamiken är minskad, troligen för att det ska gå att lyssna “på språng” i bullrigare miljöer. Men på den finare hemanläggningen låter det sämre och “hårdare” än de äldre utgåvorna.
Det fina med Qobuz (och Tidal) är att de har ett öppet API så andra klienter kan hämta data direkt från Qobuz. Både Roon och min streamer i vardagsrummet har stöd för Qobuz.
Jag använder Roon för all lyssning i hemmet och Qobuz integreras fint med mitt lokala flac-bibliotek.
Hur är utbudet på denna tjänst. Känns som smalare artister och genre lyser med sin frånvaro eller?
Säger som Roy i Macken. ”Det finns en jäkla massa skit”. 
Tycker det finns en hel del. Tänker du på nått särskilt?
Jag tror inte det är något fel på källmaterialet. Däremot undrar jag hur de mixar nuförtiden. Minns när cd var stort och det stod ”digitally remastered” på omslagen. Det var sällan en förbättring från lp-skivor bortsett från brus och knaster.
Det finns de som hävdar att man i dag mixar ljudet för betydligt sämre högtalare än förr🤷🏻♂️
Fel menar jag inte att det är, utan dålig kvalitet. Om man lyssnar på olika låtar/skivor på Spotify så är det ju enorm skillnad på kvaliteten på inspelningarna. Jag lyssnar mycket på klassisk musik och opera och ibland är ju musiken så sammantryckt och utan dynamik att inga lossless i världens kommer hjälpa, inte ens om man har en riktigt bra anläggning när man lyssnar. Andra inspelningar låter redan i Spotify magiskt bra. Men just dessa musikstilar bygger ju ofta på äldre inspelningar.
Precis. Ska man jämföra lossless med lossy så måste man jämföra samma master (och mix, men det är inte så vanligt med remixar). Skillnaden är ofta mindre än man tror så länge man har hög bithastighet (250 +) på lossy spåret.
Det så kallade “loudness war” är ett elände. Många remastrar av äldre musik lider tyvärr av det. Det är ofta dessa spår som skivbolagen släpper till musiktjänsterna. 95% av alla musiklyssnare lär skita i det här när de lyssnar i lurar eller i små BT-högtalare. Ironiskt nog så låter det mer illa i den finare Hifi-anläggningen (som en bråkdel av användarna har). Undantaget är nog vissa klassiska verk och jazz.
Du satte ord på det jag försökte beskriva👍
