Nu känns allt skit

Jag känner att allt inte stämmer in på glad och sur så här är en tråd för när man blir jävligt trött på allt, att saker helt enkelt bara känns röv.

Kanske slutar med att bara jag skriver här men jag hoppas verkligen inte det är jag enbart som känner att allt är skit med jämna mellanrum. :sweat_smile:

Jag var så glad häromdagen när min vilopuls gått ner, trodde det var ett bra tecken men efter mitt samtal med läkaren igår var det för att nu istället för att vara övermedicinerad för sköldkörteln är jag gravt undermedicinerad. Det gick alltså alldeles för fort och enligt henne gör jag något fel när jag tar dom. Ingen idé att försöka få svar på sina frågor för hon var superstressad och la i princip på.

Sen blev jag så omotiverad efter jag tog en promenad i måndags och hade under tiden ont överallt och det kändes skit-tungt men nu vet jag i alla fall att det också beror på ovan.
Hypotyreos gör så man kan få ont i leder och muskler… men det drar ju också ner ens puls.

Så ja jag är jävligt trött just nu!

7 gillningar

Baka en pralin, ta en bild med nya objektivet, följ leveransen av din nya telefon. Och promenera mycket. Alla dessa råd kanske faller helt platt, men råd från en som (teoretiskt) kollat på en hel del utvärderingar av behandlingsmetoder mot nedstämdhet, oro och depression samt pratat med många som jobbar i den svängen.. Om man gör sådan man finner lite glädje i och rör på sig får man väldigt god effekt, fast det kan kännas nattsvart just nu.

14 gillningar

Jag kan inte bidra med så mycket men jag tänkte att jag skulle dela med mig ett citat från min 4-åring.

"En rumpa satt på en gren och en röv flög iväg."

4 gillningar

Tack så mycket för detta svaret. :heavy_heart_exclamation:
Jag vet inte ens om jag kan göra praliner längre för det blev bara fel förra helgen, men får ge det ett nytt försök. Promenaden jag tog i måndags var också bara extremt jobbig pga smärta i fötter, ben och att det var så tungt… känns ändå bättre att veta nu att det är pga hypotyreos men vet inte hur jag ska fortsätta för jag måste verkligen komma igång.

Grejen är att jag vet inte ens om jag är deprimerad eller om det är pga min sjukdom och att dosen inte stämmer just nu.
Jag vet liksom inte alls vad som är riktigt eller inte för det kan tydligen påverka en så mycket både kroppsligt och psykiskt.

Känns bara som att jag kämpar och kämpar men så dyker det upp nya grejer hela tiden.

Underbart citat! :peach:

Varit konstant och rejält trött i någon vecka nu, det går ut över allt annat och har inte orkat gå till gymmet.
Men hoppas helgen ger något mer och är väldigt tacksam över att ha Bubblan. :heavy_heart_exclamation:

Känner mig som en rejäl downer bara.

3 gillningar

Välkommen till klubben! Höst vettdu! :confused:

1 gillning

Höst är bästa årstiden. Hej då svett, pollen och fula sommarkläder!

3 gillningar

Gillar också höst, mysigare på kvällen och man slipper svettas och pollen!

Jag mår ju mest skit pga min sjukdom just nu.
Men följer vad läkaren sa så är det fortfarande inte bättre kan hon inte skylla på mig nästa gång. :face_with_raised_eyebrow:

1 gillning

Jodå, jag tycker också om den. Men många får höstdepression tyvärr. Brukar släppa efter ett tag. I alla fall för mig!

1 gillning

Gillar tidigt höst och fina höstdagar, men nu har vi kommit in på den del av hösten som vid fint väder innebär vinterkläder på morgonen och sommarkläder på eftermiddagen.

Längtar efter våren! Hatar regn, blåst och kyla.

2 gillningar

Jag är så varm av mig så jag klär mig inte i vinterkläder förrän temperaturerna kryper ner under 10 minusgrader. I går hade jag skjorta, kofta och kavaj men tyckte det var för varmt så i dag blev det bara skjorta och kavaj på morgonen.

1 gillning

Jag är sådan som har tjockt täcke på mig även på sommaren när det är 25-30 grader inomhus. Min mamma och min son är konfigurerade på samma sätt som du. De kan gå utan vantar på vintern utan att få kalla händer.

Hade både mössa, vantar och tjocktröja under jackan när jag cyklade till jobbet i morse i två plusgrader. Hade mina tunna vantar och det ångrade jag.

Älskar regn! Och att tända ljus, fast jag kan inte använda riktiga ljus pga min väldigt fluffiga katt.
Men att ha extra tröja på sig och inte behöva oroa sig för att det är för varmt och allt sånt. Sen är väl våren roligare men har verkligen inget emot hösten.
Är mer slask jag inte ser fram emot.

Kofta är väl ändå vinterkläder? :face_with_raised_eyebrow:

Inte alltid! Jag har sett en skitliten en gång. Täckte precis vad den skulle :wink:

Allt känns fortfarande riktigt skit, gott att ha någonstans att slänga ut det på. :joy:
Fortfarande inte ordning på min hypotyreos men fått bättre sätt att ta medicinen på i alla fall, alla 7 samma dag.
Står i bipacksedeln att man ska ringa direkt om man tagit för många men var läkaren som sa det och har gjort det 2-3 gånger nu utan problem. :woman_shrugging:

Utöver det har jag helt tappat träningen, försökte få nytändning med nya skor men näää.
Jobbet är dessutom superstressigt. Det känns jättebra att min chef har samma tankar som mig och att jag kommer kunna ändra min roll men det kommer ta tid och nu får jag mest hantera folk vilket jag avskyr. Är ingen sådan social person… så när jag kommer hem är jag helt jävla trött i huvudet.
Kan sitta och stirra på mina spelbibliotek utan att känna för att spela något också, pussla pallar jag. :joy:

Kan någon skicka lite motivation?

2 gillningar

Du är en fin tjej, en bra person och schysst individ. Du glädjer dig minsann inte åt minsta lilla trivialitet, bara en sådan sak..:smiley:. Även om det tar lite tid, får vården ordning på din sjukdom och saker kan bara bli bättre. Löven är gula och himlen är blå. Snart är det jul och sedan blir det vår. Då blir allt ljusare igen.

7 gillningar

Ditt inlägg innehåller ju ändå en hel del hopp om framtiden, även om jag förstår att sjukdom, stress och bristande träningsmotivation är jobbigt just nu. :slight_smile:

1 gillning