Lite som när Nokia tillverkade lurar… Inte en finne som hade annat märke.
Svenskarna var väl trogna ericsson telefoner in i det sista?
1 gillning
Ja så var det nog 
Jag hade Nokia fram till iPhone och jag är svensk. Möjligen påverkad på något sätt av att farmor och farfar var från Finland.
1 gillning
Nja, vill nog hävda att det var två ”läger” i Sverige på den tiden.
2 gillningar
Jag körde Ericsson ända tills det inte gick att läsa vad det stod på skärmen. Då köpte jag min första iPhone 4S där man kunde ändra textstorleken. Sen har jag varit Apple trogen vad det gäller telefoner.
2 gillningar
Så var det, det var nog rätt jämnt ett tag mellan Ericsson & Nokia. Sen hade vi ju Motorola, Technophone, Mobira, Philips, Panasonic, Alcatel & Siemens men de kom nog aldrig upp i några större volymer.
1 gillning
Jag hade Nokia sedan Ericsson sedan Sony Ericsson och sedan iPhone och sedan Samsung
1 gillning
Står det att du gått livets hårda skola i din profil på Fejjan? 
1 gillning
Jag satt med min iPhone 4S och undrade om det inte fanns något bättre. Vips så hade jag köpt en Note 3. Wow från 3.5 tum till 5.7 och 54 screen to body till 75 procent. Penna och häftiga funktioner
2 gillningar
Jag minns när jag köpte min iPhone 6+.
Säljaren berättade att det fanns en grupp note ägare som inte kunde tänka sig något annat, spelade ingen roll vad han visade, det enda som intresserade dessa kunder var om det var någon ny note på gång.
1 gillning
Jag hade också alltid Nokia, aldrig Ericsson. Jag har ingen koppling till Finland alls, inte mer än att jag tycker finnarna är sunda och rakryggade människor.
2 gillningar
Jag hade Motorola(den där lilla vikbara), Ericsson,Nokia, Ericksson, Qtek, HTC, iPhone 4.
2 gillningar
Motorola MicroTac, ha, ha. Man fick ta fram bruksanvisningen när man skulle slå ett kortnummer.
Frugan hade en sån ett tag när Comviq sålde de för en krona (vilket var vad de var värda) när man tecknade abonnemang hos dem.
1 gillning
Men de var coola. Ett litet och ett stort batteri följde med. Det lilla ha 20 minuters taltid och 7 timmars standby. Om man var ute en kväll fick man tänka att man kunder ringa typ två kortare samtal, ett av dem till Taxi för att ta sig hem…
. Jäkla elände om det var telefonkö till 100100…
3 gillningar
Minns jag rätt hade frugan det stora batteriet.
2 gillningar
Definitivt Ericsson på tiden det begav sig.
Min mobiltelefonhistoria är Ericsson x 3 (888, t10, t28s), Motorola RAZr, HTC, iPhone från 3G och framåt med byte varannat, var tredje år.
Ericsson t28s kan jag saknas, alla dåtidens coola features (WAP, GSM, IR) i ett tunt och lätt skal med 10 dagars batteritid.
Ska tillägga att så länge jag körde Ericsson så var mobilen inställd på svenska och först när jag bytte till Motorola insåg jag hur dåliga översättningarna var på icke-svenska mobiler. Sen dess har mina mobiler, datorer och allt annat haft engelska som huvudspråk.
1 gillning
Min första var en Nokia 6610 den köptes privat efter jag fått jobb.
Ett halvår senare fick alla på företaget företagstelefoner. 
Rätt (onödigt) påkostade för den tiden.
Först en Nokia 6230. Kamera (VGA) och blåtandsstöd.
Sen en Sony-Ericsson W880i, med rakbladstangenter. Höll fast vid den tills micken pajade och en HTC Desire S tog över.
2 gillningar
Jag minns att jag sparade ihop till en Nokia 8850. Har för mig att den kostade runt 8000 kr år 2000.
1 gillning
Min första mobil var en Philips Fizz. Köpte den 1998 för att ha utifall nåt hände på väg till jobbet när det var kallt och jäkligt ute.
Därefter var det ett gäng Nokia innan det blev ett gäng Ericsson/Sony Ericsson.
1 gillning
Hade själv en W810i tror jag den hette… nog den fränaste mobil jag haft. Den var TUNN i jämförelse med typ alla andra telefoner.
2 gillningar